Russian Painter, 1860-1900 Russian painter of Lithuanian birth. He largely painted landscapes (including pastel sketches), which are noted for their emotive or symbolic resonance. His 'landscapes of mood' had a profound influence on Russian landscape painting, to which he introduced a sense of the unity of humankind and nature, and of the spiritual power of the Russian   Related Paintings of Levitan, Isaak :. | In the park | Landscape | Stiller day | Autumn Landscape | Landscape |
Related Artists:
Jan Both
Jan Dirksz Both (between 1610 and 1618 - August 9, 1652) Jan Both was a Dutch painter, draughtsman, and etcher, who made an important contribution to the development of Dutch Italianate landscape painting. Both was born in Utrecht, and was the brother of Andries Both. According to Houbraken, the brothers first learned to paint from their father, who was a glass-painter or glazier there. Later Jan was a pupil of Abraham Bloemaert and still later the brothers traveled together to Rome via France. Gerrit van Honthorst has also been suggested as a teacher. By 1638 Jan and his brother Andries were in Rome where Andries concentrated on genre works in the manner of Pieter van Laer, while Jan concentrated on landscapes in the manner of Claude Lorrain.[1] In 1639 Jan collaborated with Herman van Swanevelt and Claude Lorrain on a project for the Buen Retiro Palace in Madrid. Certainly by 1646 Jan had returned to Utrecht, where he refined further his expansive, imaginary landscapes drenched with a Mediterranean golden light. In Landscape with Bandits Leading Prisoners (Museum of Fine Arts, Boston) the sandy road makes a sweeping diagonal from the left. Touches of realism in the down-to-earth figures and detailed vegetation of the foreground contrast with the idyllic golden distance. Occasionally Both peoples his landscapes with religious or mythological figures as in Judgement of Paris (London, National Gallery) where the figures were painted by a fellow Utrecht artist, Cornelis van Poelenburch. Jan's brother Andries (c.1612-41), who specialised in peasant scenes, died in Venice as they were returning to Utrecht.
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.
MEYTENS, Martin van
Dutch painter (b. 1695, Stockholm, d. 1770, Vienna). was a Swedish-Austrian painter who has painted people of the royal Court of Austria such as Marie Antoinette, Maria Theresa of Austria, Francois III and his family, and many other royal paintings. His painting style has inspired many other painters to paint in a similar format. Martin van Meytens was born on June 16, 1695 and was later baptised in Stockholm, Sweden. He studied other great painter's works and in 1717 he had a great success in painting enamel paintings and miniatures, but later went on to greater task. In 1723 he began to paint large portraits of royal courts